Funktion

Funktion Milk Foamer 550w Mjölkskummare - Silver

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Njut kaffet med luftigt och krämigt mjölkskum. Den eleganta mjölkskummaren lämpar sig för både kall och varm skumning samt uppvärmning av mjölk. Kapacitet 150 ml skum eller 300 ml varm mjölk. Behållaren har non-stick-beläggning och är lätt att rengöra. 550 W.


Jämför produkt Funktion Milk Foamer 550w Mjölkskummare - Silver online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten Funktion Milk Foamer 550w Mjölkskummare - Silver i kategorin Mjölkskummare här hos oss.

Kategori: Mjölkskummare
Artikelnummer: FH-13459
Visa fler

Från kunskapsbanken

Funktion

En funktion är en regel som till varje invärde kopplar utvärden. Ofta beskrivs sambandet mellan invärde och utvärde med en matematisk formel, där invärdet representeras med en eller flera variabler, alternativt med en tabell eller grafiskt med en graf, ett sambandsdiagram eller ett pildiagram. En viktig egenskap hos funktioner är att de är deterministiska (det vill säga konsekventa, så att varje invärde alltid ger samma utvärde). Detta gör att funktionen kan ses som en maskin, som systematiskt levererar utvärden så fort man stoppar in invärden. Invärdet x till funktionen f(x) kallas inom matematisk analys ofta ’’invariabel’’ och inom beräkningsvetenskap för ’’funktionsargument’’ eller ’’argument’’. Det resulterande utvärdet kallas ’’funktionsvärdet’’ eller ’’värdet’’. En funktion som är vanligt förekommande som byggsten i matematiska formler kallas elementär funktion, och har ett specifikt namn såsom sinusfunktion, kvadratrot eller logaritm. En funktionsräknare (en vetenskaplig kalkylator) är en miniräknare som kan beräkna värdet av elementära funktioner. En grafritande miniräknare kan visa grafer för funktionsuttryck.

Quicksilver

Quicksilver kan syfta på: Quicksilver (seriefigur) – en seriefigur vid namn Pietro Maximoff, se Quicksilver (bok) – en bok av Neal Stephenson Quicksilver (mjukvara) – ett allt-i-allo-program för Mac OS X Quiksilver – en tillverkare av sportutrustning Quicksilver (film) – en film av regissören Thomas Michael Donnelly med bland annat Kevin Bacon

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.